Matematik i förskolan handlar om betydligt mer än att kunna räkna högt. Barn möter matematik när de jämför längden på två pinnar, funderar på vem som står först i kön eller bygger ett torn som ska bli högre än gårdagens. En användbar utgångspunkt är därför att se matematiken som något som redan finns i rutiner, lek, samtal, naturupplevelser och skapande.
På en inspirationssida om matematiktips samlas aktiviteter för både inne- och utemiljö, tillsammans med sagor, sånger, rim och ramsor. Där lyfts också matematikens många delar fram: rumsuppfattning, form, sortering, mätning, statistik, taluppfattning, symboler och problemlösning. Det ger en bredare bild av ämnet och gör det lättare att fånga barnens egna frågor.
1. Börja med matematiska ord i rutinsituationerna
De vardagliga rutinerna är några av förskolans bästa tillfällen för matematiska samtal. Vid påklädningen kan pedagogen använda ord som under, över, innanför, utanpå, framför och bakom. När barnen dukar kan de räkna tallrikar och undersöka om det finns lika många glas som barn vid bordet. I samlingen blir tidsord som nu, sedan, snart, nyss, i morgon och igår konkreta.
Det viktiga är inte att förhöra barnen, utan att sätta ord på det som händer. Frågor som ”Vilken vante är störst?”, ”Vad behöver vi göra först?” och ”Vem står sist?” uppmuntrar barnen att jämföra och resonera. På så sätt utvecklas både ordförrådet och den grundläggande taluppfattningen samtidigt.
2. Sortera, jämför och upptäck mönster
Sortering passar i nästan alla miljöer. Barnen kan dela upp knappar efter färg, lägga stenar i grupper efter storlek eller ordna kottar från kortast till längst. Låt gärna barnen själva bestämma sorteringsregeln först. Därefter kan pedagogen ändra perspektiv: ”Går det att sortera på något annat sätt?” En sten kan till exempel höra ihop med andra genom färg, form, vikt eller yta.
Mönster kan skapas med pärlor, klossar, naturmaterial, rörelser och ljud. Ett enkelt mönster som röd-blå-röd-blå kan sedan utvecklas genom att barnen får förutsäga vad som kommer härnäst. Rim, ramsor och sånger är särskilt användbara eftersom upprepningen gör strukturen tydlig utan att aktiviteten känns som en lektion.
”Matematik blir begriplig när barnen får se, göra, beskriva och pröva.”
3. Använd naturen som ett matematiskt undersökningsrum
Utemiljön ger tillgång till material som förändras och kan undersökas med hela kroppen. På en promenad i skog och mark kan gruppen leta efter former, räkna träd eller jämföra olika sorters löv. Barnen kan undersöka vilken pinne som är längst, vilken sten som väger mest och hur många kottar som ryms i en hink.
Naturen ger också många möjligheter att arbeta med lägesord. En skatt kan placeras bakom en stubbe, under ett löv eller mellan två träd. Be barnen beskriva vägen till fyndet med ord som nära, långt bort, uppåt, neråt, bredvid och framför. Material som mineral, fossil och olika bergarter kan väcka frågor om färg, form, hårdhet och storlek, samtidigt som barnen tränar på att observera och klassificera.
För den som vill samla idéer om matematik i förskolan kan matematik i förskolan tips ge inspiration till aktiviteter som går att anpassa efter barngruppens intressen och den miljö som finns tillgänglig.
4. Låt byggleken bli problemlösning
Konstruktionslek ger barnen möjlighet att utforska geometri, balans, höjd, längd och volym. Be dem bygga en bro som ett djur kan passera under, ett torn som inte får välta eller ett hus med två lika stora rum. När konstruktionen misslyckas uppstår ett naturligt problem att undersöka: Varför rasade den? Vilken kloss behöver ligga underst? Hur kan bron göras längre?
Pedagogen kan dokumentera barnens lösningar med bilder, enkla streck eller symboler. Då får barnen erfara att matematiska idéer kan uttryckas på flera sätt: med konkreta föremål, genom teckningar, med ord och senare även med siffror. Det symboliska tänkandet växer fram ur sådant som barnen redan har gjort och förstått.
5. Räkna med konkreta föremål och berättelser
Att räkna innebär mer än att rabbla talraden. Barnen behöver få urskilja mängder, jämföra antal och förstå att det sista talet anger hur många föremål gruppen innehåller. Använd därför verkliga saker: fruktbitar vid matlagningen, barnens skor i hallen, figurer i en saga eller pinnar som ska fördelas mellan olika grupper.
Berättelser och sagor skapar sammanhang för matematiken. I en saga kan tre figurer behöva dela på sex föremål, någon gå först och sist eller hitta vägen mellan olika platser. Även berättelser med Lilla Anna-figurer kan användas som utgångspunkt för samtal om storlek, placering, antal och riktning. När barnen får återberätta och ändra handlingen tränar de dessutom tidsord och logiskt tänkande.
6. Mät, dokumentera och jämför i vardagen
Mätning kan introduceras utan linjaler och avancerade redskap. Låt barnen mäta ett bord med händer, klossar eller pinnar och jämföra resultaten. Varför behövs fler händer än klossar? Vad händer om alla använder olika stora steg? Sådana frågor synliggör både längd och själva idén om en måttenhet.
Det går också att mäta volym, vikt, tid, temperatur och area. Barnen kan undersöka vilken behållare som rymmer mest vatten, väga naturföremål i en enkel balansvåg eller följa hur lång tid det tar för en isbit att smälta. Resultaten kan visas med bilder, streck eller enkla diagram. Statistik blir då något konkret: gruppen samlar information, jämför den och drar slutsatser tillsammans.
7. Följ barnens frågor och gör matematiken synlig
Det mest värdefulla matematikarbetet börjar ofta med barnens spontana funderingar. Om ett barn undrar varför månen ser större ut än en stjärna, varför en degbit väger mer än en annan eller hur många som får plats i en koja, finns en möjlighet att undersöka saken tillsammans. Pedagogen behöver inte alltid ha svaret. Det räcker att formulera en hypotes, prova och samtala om resultatet.
Matematiska aktiviteter kan vävas in i samling, rollek, drama, rörelse, högläsning, spel, pussel, experiment, matlagning och temaarbete. Även hemmiljön kan bli en del av lärandet när barnen får uppdrag som att leta efter cirklar, jämföra skedar eller upptäcka mönster i kläder och tapeter. Variation gör att fler barn hittar en ingång till matematiken.
Syftet är att stärka barnens tilltro till det egna tänkandet, väcka nyfikenhet och visa att matematik är användbar i vardagen. När barnen får räkna, lokalisera, jämföra, mäta, sortera och lösa problem i meningsfulla situationer blir matematiken mindre abstrakt. Den blir i stället något de kan upptäcka med kroppen, språket, fantasin och sina egna idéer.
